photoportfolio

Till Morris

Morris

Hej Morris!

Jag hoppas att resan till djurhimlen gick bra och att du redan träffat Jonesy och alla andra gamla vänner. Men det är klart att resan gick bra – du har ju alltid haft koll på läget. Din envishet och fallenhet för att lägga en pinne framför fötterna på en, backa två steg och sedan vänta tålmodigt fick du efter din mamma. Henne fick vi träffa innan vi mötte dig för första gången och då var du bara 8 veckor gammal. …och tänk att du nu blev 14 år vilket ju är över hundra egentligen.

Det var jobbigt i slutet för oss alla…men förmodligen mest för dig, min gamle vän. Du lämnar ett stort tomrum efter dig härhemma. Som hund har du varit fantastisk – som vän har du varit underbar och trösten jag finner i att du nu lämnat oss är att du inte har ont längre. Jag såg det på dig hos veterinären när du fick sprutan. När du tittade upp på mig – din haka i min hand – så såg jag lättnaden i dina ögon. Som om ett stenlass du släpat på plötsligt försvann. Du lämnade mig där med din tass i mitt knä och ditt tunga huvud i min hand.

Morris min vän – jag vet att du inte kommer att vila i frid – för du är redan i full fart jagandes en frisbee över en sommaräng uppe i djurhimlen – och jag kan bara säga att jag är stolt över att ha fått kalla mig husse till en sådan underbar jycke i så många år.

Jag lovar att vi ses igen…du, jag och matte…och då skall vi ta den längsta promenaden någonsin genom den finaste skogen som tänkas kan och du får bada hur länge du vill…

Så spring nu Morris – spring så mycket du orkar.

 Husse/matte
Vi saknar dig

Leave a Reply